AI-förordningen artikel 50: måste en chattbot säga att den är en AI?
Ja. Sedan 2 augusti 2026 ska den som skriver med en chattbot, får svar via e-post eller pratar i telefon med en AI få veta det senast vid första kontakten, om det inte redan är uppenbart. Kravet står i artikel 50 i EU:s AI-förordning, gäller oavsett hur stort företaget är och löses i praktiken med en tydlig rad i chattboten, i e-postsvaret och i telefonhälsningen. Med Svea AI finns den raden på plats i varje kanal från första dagen, skriven på svenska.
Allmän information, inte juridisk rådgivning. Lagtexten och källorna längst ner gäller.
Vad säger artikel 50?
Artikel 50 i AI-förordningen handlar om transparens. Den första punkten gäller AI-system som är gjorda för att prata direkt med människor. Det kan vara en chattbot på webbplatsen, en AI som svarar på e-post eller i sociala medier, eller en AI som svarar i telefon. Post- och telestyrelsen (PTS) sammanfattar kravet så här:
Leverantörer ska säkerställa att AI-system utformas och utvecklas på ett sådant sätt att människor som använder det informeras om att de interagerar direkt med ett AI-system, om detta inte redan är uppenbart. Denna skyldighet gäller bara om själva AI-systemet är avsett att interagera direkt med människor, till exempel AI-baserade chattbotar som används för kundsupport.
Informationen ska vara tydlig, lätt att uppmärksamma och ges senast när personen först interagerar med AI:n (artikel 50.5). Enligt PTS ska den också uppfylla tillämpliga krav på tillgänglighet.
Undantaget "om detta inte redan är uppenbart" utgår från hur en rimligt välinformerad och uppmärksam person uppfattar situationen. Vår bedömning är att du inte ska räkna med undantaget i kundservice. En chattbot med ett namn och en vänlig ton, eller en syntetisk röst i telefon, kan lätt uppfattas som en människa.
När började reglerna gälla?
AI-förordningen trädde i kraft 1 augusti 2024 och börjar gälla i steg. Transparensreglerna i artikel 50 började tillämpas 2 augusti 2026. Förordningen gäller direkt i Sverige, utan att någon svensk lag behöver införa den.
Ändrade EU:s digitala omnibus något?
Inte för chattbotar och AI i telefon. Sommaren 2026 beslutade EU om ändringar i AI-förordningen, den så kallade digitala omnibusen. Den sköt upp flera krav för AI-system med hög risk till december 2027, men upplysningskravet i artikel 50.1 ligger kvar på 2 augusti 2026.
Den enda övergångsregeln inom artikel 50 gäller maskinläsbar märkning av AI-genererat innehåll (artikel 50.2). Leverantörer av AI-system som redan fanns på marknaden 2 augusti 2026 har till 2 december 2026 på sig att uppfylla just det kravet. Det är ett tekniskt krav på leverantören och ändrar inget i vad dina kunder ska få veta.
Vem ansvarar – leverantören eller mitt företag?
AI-förordningen skiljer på leverantörer och tillhandahållare. Kravet i artikel 50.1 riktas mot leverantören, alltså den som har utvecklat AI-systemet. Enligt PTS kan även den som tar ett AI-system i bruk i eget namn eller varumärke räknas som leverantör. Tillhandahållare är den som använder systemet under egen tillsyn, till exempel ett företag som har en chattbot på sin webbplats.
Köper du en färdig tjänst är det alltså i regel leverantören som ska bygga in upplysningen. Bygger du en egen chattbot och tar den i bruk under ditt eget namn kan du i stället själv räknas som leverantör. Gränsen kan också vara en tolkningsfråga, särskilt när en köpt tjänst bär ditt företags namn. Och det är ditt företag som kunden möter. Det praktiska rådet blir därför detsamma oavsett roll: se till att upplysningen syns i varje kanal där en AI svarar, och ta inte bort den.
Så löser Svea AI det: upplysningen är på plats från start
I Svea AI är upplysningen inbyggd från början. Den finns i varje kanal när assistenten sätts upp, så du behöver varken formulera den eller ställa in den kanal för kanal.
- I chattboten står "AI-assistent" i chattfönstrets rubrik och sidfot, i ett fönster med ditt företags färger.
- I e-posten har varje svar som assistenten skriver en fast rad om att svaret är skrivet av en AI-assistent och att kunden kan be att få prata med en människa.
- I Instagram är upplysningen ett eget första meddelande i tråden, och den upprepas när det har gått ett dygn.
- I telefon börjar samtalet med en fast inledningsfras om att det är en AI-assistent, som en del av hälsningen du godkänner.
Texterna är skrivna på svenska från början. Eftersom det är en och samma assistent i alla kanaler, med samma kunskapsbank och samma regler, säger den samma sak om vad den är oavsett var kunden hör av sig. Vill kunden prata med en människa lämnas ärendet över till dig.
Vi följer också regelverket åt dig. PTS:s vägledning, beskeden om den svenska tillsynen och nya riktlinjer från EU kan påverka hur upplysningen bör se ut. Behöver formuleringen ändras uppdaterar vi den i plattformen, och då gäller ändringen i alla kanaler utan att du behöver bygga om något.
Bygger du en egen chattbot, eller använder ett verktyg som inte är gjort för svenska företag, är det ofta du som får formulera upplysningen, få den att låta bra på svenska, lägga in den i varje kanal för sig och hålla koll på när reglerna ändras.
Runt upplysningen finns det praktiska dataskyddet på plats: uppgifterna lagras i Sverige, personuppgiftsbiträdesavtal ingår och kunddata tränar aldrig AI-modeller. Läs mer om säkerhet och dataskydd.
Hur kan upplysningen se ut i varje kanal?
Förordningen säger inte exakt hur texten ska låta. Det som krävs är att den är tydlig och kommer senast vid första kontakten. Så här kan det se ut, oavsett vilken lösning du använder:
| Kanal | Var upplysningen står | Exempel |
|---|---|---|
| Chattbot | I chattfönstrets rubrik och i första meddelandet | "Hej! Jag är Företagets AI-assistent. Vill du hellre prata med en människa går det bra att be om det." |
| E-post | En fast rad i varje svar som AI:n skriver | "Det här svaret är skrivet av en AI-assistent. Svara på det här meddelandet om du hellre vill prata med någon av oss." |
| Instagram och andra DM | Första meddelandet i tråden | "Hej! Du chattar med Företagets AI-assistent. Skriv människa så tar någon i personalen över." |
| Telefon | Första meningen i samtalet | "Hej och välkommen till Företaget. Jag är en AI-assistent. Vill du prata med en människa, säg bara till." |
Vill du ha färdiga texter med ditt företagsnamn kan du använda verktyget för AI-upplysning. Några saker att tänka på:
- Skriv "AI" eller "AI-assistent" i klartext. Ett namn som "Anna" räcker inte.
- Låt upplysningen komma före eller i första svaret, inte i villkoren eller längst ner på sidan.
- Ge aldrig AI:n instruktioner att utge sig för att vara en människa.
- Gör det lätt att nå en människa. Artikel 50 kräver det inte, men det minskar irritation.
- Spelar AI:n in eller sammanfattar telefonsamtal gäller också GDPR. Läs mer i guiden om att spela in samtal.
Vem har tillsyn i Sverige?
Det är inte slutligt bestämt. Utredningen SOU 2025:101, Anpassningar till AI-förordningen, föreslår att PTS och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) ska dela på ansvaret för transparenskraven i artikel 50. Utredningen föreslog också att en kompletterande svensk lag skulle börja gälla 2 augusti 2026.
Så vitt vi har kunnat se hade någon sådan lag inte antagits i början av oktober 2026. Under tiden har regeringen gett bland andra IMY och PTS uppdrag som marknadskontrollmyndigheter för AI-förordningen, och PTS har publicerat vägledning om transparensreglerna. Själva kravet i artikel 50 gäller redan, eftersom förordningen gäller direkt. Följ pts.se och imy.se för besked om hur tillsynen fördelas. Använder du Svea AI följer vi beskeden åt dig.
Vad händer om man bryter mot kravet?
AI-förordningen sätter taket. Överträdelser av artikel 50 kan ge sanktionsavgifter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen, det som är högst (artikel 99.4). För små och medelstora företag gäller i stället det lägsta av de två beloppen (artikel 99.6).
Det är medlemsstaterna som bestämmer hur sanktionerna beslutas, och de ska vara proportionerliga. SOU 2025:101 föreslår att myndigheterna ska kunna besluta om anmärkning, sanktionsavgift och förelägganden med eller utan vite. Takbeloppen säger alltså inget om vad en enskild överträdelse skulle kosta.
Checklista för ditt företag
- Lista var en AI svarar dina kunder: chattbot, e-post, sociala medier, telefon och SMS.
- Kontrollera att varje kanal säger att det är en AI, senast i första meddelandet eller första meningen.
- Gå igenom AI:ns instruktioner, så att inget får den att låta som en människa.
- Fråga din leverantör hur upplysningen är byggd och vad du själv kan ändra.
- Kontrollera GDPR-delen: personuppgiftsbiträdesavtal, information om behandlingen och hur länge konversationer sparas.
- Skickar du erbjudanden med hjälp av AI gäller också marknadsföringslagens regler för SMS och e-post.